📱 Kul att du hittade hit!
Det fungerar bra att utforska våra tjänster med mobil. Men om du vill skicka in bilagor till Skatteverket rekommenderar vi att du använder en dator.
Skatteverkets filformat (.SRU) och vissa funktioner är nämligen inte anpassade för användning med mobil.
INK2 - Inkomstdeklaration 2
Importera bokföring (rekommenderas)
Om du laddar upp en SIE-fil kommer INK2R att fyllas i automatiskt med rätt belopp i rätt rutor, baserat på din bokföring.
Vissa skattemässiga justeringar i INK2S kommer också att förifyllas. Du kan därefter välja att acceptera förifyllda belopp eller justera beloppen manuellt.
Allmänna uppgifter
t.o.m.
Uppdragstagare (t.ex. redovisningskonsult) har biträtt vid upprättande av årsredovisningen
Årsredovisningen har varit föremål för revision
INK2R - Räkenskapsschema (Balans- och resultaträkning)
Tillgångar / Anläggningstillgångar
2.1
Koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter och liknande rättigheter
Maskiner, inventarier och övriga materiella anläggningstillgångar
2.5
Förbättringsutgifter på annans fastighet
2.6
Pågående nyanläggningar och förskott avseende materiella anläggningstillgångar
2.7
Andelar i koncernföretag
2.8
Andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag
2.9
Ägarintressen i övriga företag och andra långsfristiga värdepappersinnehav
2.10
Fordringar hos koncern-, intresse- och gemensamt styrda företag
2.11
Lån till delägare eller närstående
2.12
Fordringar hos övriga företag som det finns ett ägarintresse i och andra långfristiga fordringar
Omsättningstillgångar
Varulager
2.13
Råvaror och förnödenheter
2.14
Varor under tillverkning
2.15
Färdiga varor och handelsvaror
2.16
Övriga lagertillgångar
2.17
Pågående arbeten för annans räkning
2.18
Förskott till leverantörer
Kortfristiga fordringar
2.19
Kundfordringar
2.20
Fordringar hos koncern-, intresse- och gemensamt styrda företag
2.21
Fordringar hos övriga företag som det finns ett ägarintresse i och Övriga fordringar
2.22
Upparbetad men ej fakturerad intäkt
2.23
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Kortfristiga placeringar
2.24
Andelar i koncernföretag
2.25
Övriga kortfristiga placeringar
Kassa och bank
2.26
Kassa, bank och redovisningsmedel
Eget kapital
2.27
Bundet eget kapital
2.28
Fritt eget kapital
Obeskattade reserver och avsättningar
2.29
Periodiseringsfonder
2.30
Ackumulerade överavskrivningar
2.31
Övriga obeskattade reserver
2.32
Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelser m.m.
2.33
Övriga avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser
2.34
Övriga avsättningar
Skulder
Långfristiga skulder (förfaller senare än 12 månader från balansdagen)
2.35
Obligationslån
2.36
Checkräkningskredit
2.37
Övriga skulder till kreditinstitut
2.38
Skulder till koncern-, intresse- och gemensamt styrda företag
2.39
Skulder till övriga företag som det finns ett ägarintresse i och övriga skulder
Kortfristiga skulder (förfaller inom 12 månader från balansdagen)
2.40
Checkräkningskredit
2.41
Övriga skulder till kreditinstitut
2.42
Förskott från kunder
2.43
Pågående arbeten för annans räkning
2.44
Fakturerad men ej upparbetad intäkt
2.45
Leverantörsskulder
2.46
Växelskulder
2.47
Skulder till koncern-, intresse- och gemensamt styrda företag
2.48
Skulder till övriga företag som det finns ett ägarintresse i och Övriga skulder
2.49
Skatteskulder
2.50
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Resultaträkning
3.1
Nettoomsättning (+)
3.2
Förändring av lager av produkter i arbete, färdiga varor och pågående arbete för annans räkning
+
−
3.3
Aktiverat arbete för egen räkning (+)
3.4
Övriga rörelseintäkter (+)
3.5
Råvaror och förnödenheter (-)
3.6
Handelsvaror (-)
3.7
Övriga externa kostnader (-)
3.8
Personalkostnader (-)
3.9
Av- och nedskrivningar av materiella och immateriella anläggningstillgångar (-)
3.10
Nedskrivningar av omsättningstillgångar utöver normala nedskrivningar (-)
3.11
Övriga rörelsekostnader (-)
3.12
Resultat från andelar i koncernföretag
+
−
3.13
Resultat från andelar i intresseföretag och gemensamt styrda företag
+
−
3.14
Resultat från övriga företag som det finns ett ägarintresse i
+
−
3.15
Resultat från övriga anläggningstillgångar
+
−
Resultaträkning (forts)
3.16
Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter (+)
3.17
Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar och kortfristiga placeringar (−)
3.18
Räntekostnader och liknande resultatposter (−)
3.19
Lämnade koncernbidrag (−)
3.20
Mottagna koncernbidrag (+)
3.21
Återföring av periodiseringsfond (+)
3.22
Avsättning till periodiseringsfond (−)
3.23
Förändring av överavskrivningar
+
−
3.24
Övriga bokslutsdispositioner
+
−
3.25
Skatt på årets resultat (−)
3.26
Årets resultat – vinst (flyttas till p. 4.1) (+)
3.27
Årets resultat – förlust (flyttas till p. 4.2) (−)
❗Balansräkningen balanserar inte.❗
Summa tillgångar: ...
Summa eget kapital och skulder: ...
Avvikelse: ...
Bokfört värde på tillgångarna ska uppgå till samma belopp som summan av bolagets skulder och egna kapital. För att komma vidare måste du åtgärda avvikelsen.
❗Resultatet enligt summering av plus- och minusposter skiljer sig från det redovisade resultatet.❗
Förväntat resultat: ...
Redovisat resultat: ...
Avvikelse: ...
Bokkfört resultat ska alltid motsvara skillnaden mellan redovisade intäkter och kostnader. För att komma vidare måste du åtgärda avvikelsen
Viktig information innan du går vidare
Denna tjänst har skapats av Stiletto Skatt AB för att i möjligaste mån underlätta upprättande och inlämning av korrekt redovisning av Inkomstdeklaration 2 med bilagor. Du ansvarar själv för att de uppgifter som lämnas via tjänsten till Skatteverket är korrekta och förenliga med gällande skattelagstiftning. Är du osäker så bör du ta hjälp av skatteexpert innan du godkänner deklarationen hos Skatteverket.
Genom att klicka på knappen"Godkänn och gå vidare" bekräftar du att du förstått och accepterat dessa villkor
När du klickat på knappen "Godkänn & Gå vidare" så öppnas en ny flik där du ombeds att betala. Betalning sker med swish. När betalningen är bekräftad så kan du fortsätta med att fylla i INK2S och INK2 för att slutligen skicka in deklarationen till Skatteverket. Du kan även välja att spara deklarationen som en pdf (rekommenderas).
Vill du fortsätta?
INK2S - Skattemässiga justeringar
4.1 Årets resultat, vinst
+
4.2 Årets resultat, förlust
−
4.3 Bokförda kostnader som inte ska dras av
a)
skatt på årets resultat
+
b)
nedskrivning av finansiella tillgångar
+
Ett belopp på [belopp] netto har bokförts som nedskrivning/återföring av nedskrivning på finansiella tillgångar.
En finansiell anläggningstillgång, t.ex. aktier, får i bokföringen skrivas ned till det lägre värde som tillgången har på balansdagen. Den kostnad som uppkommer i resultaträkningen får bara dras av i ett fåtal situationer vid beskattningen. I övriga situationer, då nedskrivningen inte är skattemässigt avdragsgill, ska avdraget tas upp som en justerad intäktspost i inkomstdeklarationen. Beloppet tar du upp vid punkt 4.3 b i Inkomstdeklaration 2.
En finansiell anläggningstillgång, t.ex. aktier, får i bokföringen skrivas ned till det lägre värde som tillgången har på balansdagen. Den kostnad som uppkommer i resultaträkningen får bara dras av i ett fåtal situationer vid beskattningen. I övriga situationer, då nedskrivningen inte är skattemässigt avdragsgill, ska avdraget tas upp som en justerad intäktspost i inkomstdeklarationen. Beloppet tar du upp vid punkt 4.3 b i Inkomstdeklaration 2.
Belopp om sammanlagt [belopp] har bokförts som bedöms vara ej avdragsgilla kostnader. Sätt en bock i rutan för att bekräfta att beloppet ska återföras till beskattning eller för att ändra beloppet manuellt.
Om du har andra kostnadsförda poster i din bokföring än de som hamnar under a och b och som inte är avdragsgilla skattemässigt återför du dem under 4.3 c. Exempel på kostnader som inte får dras av: ej avdragsgill representation, föreningsavgifter, gåvor, räntekostnad på skattekonto, böter, avkastningsskatt på utländsk pensions- eller kapitalförsäkring, skattetillägg, förseningsavgifter, deklarationshjälp. Observera att företagsledares eller anställdas levnadskostnader inte ska dras av här. Sådana kostnader ska i stället redovisas som lön eller förmån. Läs mer om utgifter som inte är avdragsgilla via länken nedan
Om du har andra kostnadsförda poster i din bokföring än de som hamnar under a och b och som inte är avdragsgilla skattemässigt återför du dem under 4.3 c. Exempel på kostnader som inte får dras av: ej avdragsgill representation, föreningsavgifter, gåvor, räntekostnad på skattekonto, böter, skattetillägg, förseningsavgifter, deklarationshjälp. Observera att företagsledares eller anställdas levnadskostnader inte ska dras av här. Sådana kostnader ska i stället redovisas som lön eller förmån. Läs mer om utgifter som inte är avdragsgilla via länken nedan
4.4 Kostnader som ska dras av men som inte ingår i det redovisade resultatet
a)
lämnade koncernbidrag
−
b)
andra ej bokförda kostnader
−
Har du haft någon annan kostnad i ditt företag som inte tagits upp i resultaträkningen men som är skattemässigt avdragsgill tar du upp den här. Det kan exempelvis vara utgifter i samband med en emission vilka redovisats mot eget kapital. Det kan även vara så att du efter att årsredovisning lämnats för exempelvis år 1 identifierat kostnader som hör till år 1 men som inte kom med i bokslutet. Tänk på att om du drar av en kostnad i deklarationen för år 1 som du bokför som en kostnad år 2, så är det viktigt att du i deklarationen för år 2 redovisar samma belopp som en bokförd kostnad som inte ska dras av vid exempelvis rad 4.3 c. Annars kommer du att få avdrag för kostnaden två gånger. Läs mer om vad som gäller vid rättelse av resultat efter fastställt bokslutvia länken nedan
Belopp om sammanlagt [belopp] har bokförts som ackordsvinst. Ackordsvinst är under vissa förutsättningar skattefri (läs mer nedan). Sätt en bock i rutan om du bedömer att ackordsvinsten är skattefri.
Om ditt företag har redovisat en ackordsvinst i bokföringen och denna uppfyller kraven för att vara skattefri drar du bort ackordsvinsten från det redovisade resultatet här. (Om företaget har ett underskott från tidigare år, vid punkt 4.14 a, ska det underskottet reduceras med ett belopp som motsvarar ackordsvinsten. Den reduktionen gör du vid punkt 4.14 b.). För mer information om vad som krävs för att ackordsvinsten ska vara skattefri, läs mer via länken nedan. Är du osäker på om ackordsvinsten är skattefri, bör du lämna en öppen skrivelse till Skatteverket tillsammans med inkomstdeklarationen där du redogör för omständigheterna.
Om ditt företag har redovisat en ackordsvinst i bokföringen och denna uppfyller kraven för att vara skattefri drar du bort ackordsvinsten från det redovisade resultatet här. (Om företaget har ett underskott från tidigare år, vid punkt 4.14 a, ska det underskottet reduceras med ett belopp som motsvarar ackordsvinsten. Den reduktionen gör du vid punkt 4.14 b.). För mer information om vad som krävs för att ackordsvinsten ska vara skattefri, läs mer via länken nedan. Är du osäker på om ackordsvinsten är skattefri, bör du lämna en öppen skrivelse till Skatteverket tillsammans med inkomstdeklarationen där du redogör för omständigheterna.
Belopp om sammanlagt [belopp] har bokförts som utdelning på andelar i: koncernföretag, dotterföretag, intresseföretag, gemensamt styrda företag eller andra/övriga företag. Sätt en bock i rutan om du bedömer att beloppet är skattefritt eller för att ändra beloppet manuellt.
Om företaget fått utdelning som är skattefri (främst utdelning på s.k. näringsbetingade andelar med vissa särskilda undantag för investmentföretag) och den utdelningen finns med i det bokförda resultatet drar du av utdelningen vid denna punkt så företaget inte beskattas för den. Med näringsbetingade andelar avses i första hand andelar i ett företag som inte är marknadsnoterat. Om företaget är marknadsnoterat så är andelarna näringsbetingade om företaget innehar minst 10 % av rösterna i ägda företaget. Om företaget bedriver s.k. byggnadesrörelse eller handel med fastigheter och företaget som ni fått utdelning från äger fastigheter, så räknas aktierna i det fastighetsförvaltande företaget som lageraktier med följden att utdelningen är skattepliktig. Du kan läsa mer om reglerna för näringsbetingade aktier via länken nedan.
Om företaget fått utdelning som är skattefri (främst utdelning på s.k. näringsbetingade andelar med vissa särskilda undantag för investmentföretag) och den utdelningen finns med i det bokförda resultatet drar du av utdelningen vid denna punkt så företaget inte beskattas för den. Med näringsbetingade andelar avses i första hand andelar i ett företag som inte är marknadsnoterat. Om företaget är marknadsnoterat så är andelarna näringsbetingade om företaget innehar minst 10 % av rösterna i ägda företaget. Om företaget bedriver s.k. byggnadesrörelse eller handel med fastigheter och företaget som ni fått utdelning från äger fastigheter, så räknas aktierna i det fastighetsförvaltande företaget som lageraktier med följden att utdelningen är skattepliktig. Du kan läsa mer om reglerna för näringsbetingade aktier via länken nedan.
Belopp om sammanlagt [belopp] har bokförts som skattefri ränteinkomst. Sätt en bock i rutan om du bedömer att beloppet är skattefritt eller för att ändra beloppet manuellt.
Har du andra bokförda intäkter (än de som tagits upp vid punkt 4.5 a och b) som är skattefria drar du av dem här. Det kan t.ex. röra sig om intäktsränta på skattekontot och vinster på svenska lotterier och på svenska premieobligationer.
Har du andra bokförda intäkter (än de som tagits upp vid punkt 4.5 a och b) som är skattefria drar du av dem här. Det kan t.ex. röra sig om intäktsränta på skattekontot och vinster på svenska lotterier och på svenska premieobligationer.
4.6 Intäkter som ska tas upp som inte ingår i det bokförda resultatet
a)
Beräknad schablonintäkt på periodiseringsfonder vid beskattningsårets ingång
+
Belopp om sammanlagt [belopp] avser schablonintäkt (2,62 %) på bokförda avsättningar till periodiseringsfond vid ingången av räkenskapsåret. Sätt en bock i rutan för att bekräfta beloppet eller för att ändra beloppet manuellt.
Juridiska personer som vid beskattningsårets ingång har periodiseringsfonder ska ta upp en schablonintäkt till beskattning. Schablonintäkten ska inte tas med i bokföringen eftersom det inte är någon affärshändelse. Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader ska schablonintäkten justeras i motsvarande mån. Schablonintäkten baserar sig på den statslåneränta som gällde vid utgången av november året före det kalenderår då beskattningsåret går ut. Statslåneräntan ska alltid vara lägst 0,5 procent vid denna beräkning.
Juridiska personer som vid beskattningsårets ingång har periodiseringsfonder ska ta upp en schablonintäkt till beskattning. Schablonintäkten ska inte tas med i bokföringen eftersom det inte är någon affärshändelse. Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader ska schablonintäkten justeras i motsvarande mån. Schablonintäkten baserar sig på den statslåneränta som gällde vid utgången av november året före det kalenderår då beskattningsåret går ut. Statslåneräntan ska alltid vara lägst 0,5 procent vid denna beräkning.
Beräknad schablonintäkt på fondandelar ägda vid kalenderårets ingång
+
c)
Mottagna koncernbidrag
+
d)
Uppräknat belopp vid återföring av periodiseringsfond
❗
+
Ett belopp om [belopp] har redovisats som återföring av periodiseringsfond vid rad 3.21 på blankett INK2R. Om det i detta belopp ingår återföring av periodiseringsfond från beskattningsår som påbörjades före den 1 januari 2019 så ska uppräkning ske med 6 % och uppräknade delen ska redovisas här. Om bolaget exempelvis gjorde en avsättning till periodiseringsfond med 100 000 kr beskattningsåret 2018 som återförts med 100 000 kr vid rad 3.21 i årets deklaration, så ska 6 000 kr ( 6 % x 100 000 kr) redovisas här. Om återföringen i stället avser avsättning till periodiseringsfond som gjordes ett beskattningsår som påbörjades efter den 31 december 2018 men för den den 1 januari 2021, så ska uppräkning ske med 4 %. Den särskilda uppräkningen ska göras som en följd av sänkt bolagsskatt åren 2019 och 2020.
Om bolaget återför en periodiseringsfond från beskattningsår som påbörjades 2018–2020 kan ett uppräknat belopp behöva tas upp här. Om återföring sker av periodiseringsfond så ska det återförda beloppet redovisas vid rad 3.21 på blankett INK2R. Om återföringen avser en periodiseringsfond från ett beskattningsår som påbörjades före den 1 januari 2019, så ska uppräkning ske med 6 % och den uppräknade delen av återföringen redovisas här. Om exempelvis återföring görs med 100 000 kr för periodiseringsfond som sattes av beskattningsåret 2018, så ska 100 000 kr redovisas vid rad 3.21 och 6 000 kr redovisas här. Om det i stället är så att återföring har skett av periodiseringsfond från beskattningsår som påbörjades efter den 31 december 2018 med före den 1 januari 2021, så ska uppräkning ske med 4 %. Den särskilda uppräkningen görs som en följd av sänkt bolagsskatt åren 2019 och 2020.
I bokföringen finns en nettovinst om [belopp] som avser försäljning av aktier och/eller andra delägarrätter (dock inte andelar i handelsbolag). Beloppet har beräknats som skillnaden mellan bokförda vinster och eventuellt bokförda förluster. Nettovinsten ska dras av här. Om hela eller delar av vinsten är skattepliktig så ska detta redovisas vid rad 4.7 e nedan. Sätt en bock i rutan för att bekräfta beloppet eller för att ändra beloppet manuellt.
Om företaget sålt aktier eller andra delägarrätter under året som resulterat i en bokförd vinst, så ska du redovisa den bokförda vinsten här. Detta gäller dock inte försäljning av andelar i handelsbolag. Om vinsten gäller försäljning av andel i handelsbolag så redovisar du i stället den bokförda vinsten vid rad 4.8 a.
b)
bokförd förlust
+
I bokföringen finns en nettoförlust om[belopp] som avser försäljning av aktier och/eller andra delägarrätter (dock inte andelar i handelsbolag). Beloppet har beräknats som skillnaden mellan bokförda förluster och eventuellt bokförda vinster. Förlusten ska återföras här. Om hela eller delar av förlusten är skattemässigt avdragsgill så ska avdrag göras vid rad 4.7 f nedan. Sätt en bock i rutan för att bekräfta beloppet eller för att ändra beloppet manuellt.
Om företaget sålt aktier eller andra delägarrätter under året som resulterat i en bokförd förlust, så ska du redovisa förlusten här. Detta gäller dock inte försäljning av andelar i handelsbolag. Om förlusten gäller försäljning av andel i handelsbolag så redovisar du i stället den bokförda förlusten vid rad 4.8 c nedan.
c)
Uppskov med kapitalvinst enligt blankett N4
−
d)
Återfört uppskov av kapitalvinst enligt blankett N4
−
e)
Kapitalvinst för beskattningsåret
❗
+
Ett belopp om [belopp] har bokförts som nettovinst vid försäljning av aktier och/eller andra delägarrätter (dock inte andelar i handelsbolag). Beloppet har beräknats som skillnaden mellan bokförda vinster och eventuellt bokförda förluster på konton som börjar på 802, 812 eller 822. Om bokförd vinst gäller aktier eller andelar i onoterade företag (näringsbetingade andelar), så är vinsten vanligtivs inte skattepliktig och du ska i så fall inte redovisa något belopp här. Du kan läsa mer om näringsbetingade andelar om du klickar på länken i hjälptexten för rad 4.5 b ovan.
Om vinsten gäller kapitalplaceringsaktier (vanligtvis marknadsnoterade aktier) så ska du däremot redovisa vinsten här. Om du samtidigt haft förluster på kapitalplaceringsaktier, så får du göra avdrag för dessa förluster men maximalt med belopp som motsvarar vinsterna på kapitalplaceringsaktier. Om förlusterna överstiger vinsterna så hamnar mellanskillnaden i den s.k. aktiefållan och får i stället dras av mot vinster kommande år. Om omfattningen av handel med värdepapper är mycket omfattande i fråga om omsättning, omsättningshastighet och antal transaktioner, så kan det vara så att aktierna i stället ska klassificeras som lagertillgångar vilket innebär en annan skattemässig hantering. Du kan läsa mer om gränsdragningen mellan lagertillgångar och kapitaltillgångar via länken nedan.
Exempel: ett aktiebolag har under året sålt onoterade aktier med en vinst på 200 000 kr. Bolaget har samtidigt sålt marknadsnoterade aktier i två olika företag. I det ena fallet resulterade detta i en vinst på 100 000 kr och i det andra fallet en förlust på 70 000 kr. Bokförd nettovinst uppgår till 230 000 kr (200 000 + 100 000 -70 000). Bolaget har dragit av bokförd nettovinst om 230 000 kr vid rad 4.7 a. Vinsten på 200 000 kr vid försäljning av onoterade aktier är skattefri, men nettovinsten på 30 000 kr (100 000 - 70 000) vid försäljning av marknadsnoterade aktier är däremot skattepliktig. Bolaget redovisar därför 30 000 kr vid rad 4.7 e.
Vinst vid försäljning av aktier eller andelar i onoterade företag (näringsbetingade andelar) är vinsten vanligtivs inte skattepliktig och du ska i så fall inte redovisa något belopp här. Du kan läsa mer om näringsbetingade andelar om du klickar på länken i hjälptexten för rad 4.5 b ovan.
Om det däremot uppkommer en vinst vid försäljning av kapitalplaceringsaktier (vanligtvis marknadsnoterade aktier) så ska du redovisa vinsten här. Om du samtidigt haft förluster på kapitalplaceringsaktier, så får du göra avdrag för dessa förluster men maximalt med belopp som motsvarar vinsterna på kapitalplaceringsaktier. Om förlusterna överstiger vinsterna så hamnar mellanskillnaden i den s.k. aktiefållan och får i stället dras av mot vinster kommande år. Om omfattningen av handel med värdepapper är mycket omfattande i fråga om omsättning, omsättningshastighet och antal transaktioner, så kan det vara så att aktierna i stället ska klassificeras som lagertillgångar vilket innebär en annan skattemässig hantering. Du kan läsa mer om gränsdragningen mellan lagertillgångar och kapitaltillgångar via länken nedan.
Exempel: ett aktiebolag har under året sålt onoterade aktier med en vinst på 200 000 kr. Bolaget har samtidigt sålt marknadsnoterade aktier i två olika företag. I det ena fallet resulterade detta i en vinst på 100 000 kr och i det andra fallet en förlust på 70 000 kr. Bokförd nettovinst uppgår till 230 000 kr (200 000 + 100 000 -70 000). Bolaget har dragit av bokförd nettovinst om 230 000 kr vid rad 4.7 a. Vinsten på 200 000 kr vid försäljning av onoterade aktier är skattefri, men nettovinsten på 30 000 kr (100 000 - 70 000) vid försäljning av marknadsnoterade aktier är däremot skattepliktig. Bolaget redovisar därför 30 000 kr vid rad 4.7 e.
Ett belopp om [belopp] har bokförts som nettoförlust vid försäljning av aktier och/eller andra delägarrätter (dock inte andelar i handelsbolag). Beloppet har beräknats som skillnaden mellan bokförda förluster och eventuellt bokförda vinster på konton som börjar på 802, 812 eller 822. Om bokförda förluster gäller aktier eller andelar i onoterade företag (näringsbetingade andelar), så är förlusten vanligtivs inte skattemässigt avdragsgill och du ska i så fall inte redovisa något belopp här. Du kan läsa mer om detta om du klickar på länken i hjälptexten för rad 4.5 b ovan.
Om förlusten gäller kapitalplaceringsaktier (vanligtvis marknadsnoterade aktier) så får du endast göra avdrag med så stor del av förlusten som motsvaras av vinster på kapitalplaceringsaktier. Om förlusterna är större än vinsterna, så hamnar mellanskillnaden i den s.k. aktiefållan och får i stället dras av mot vinster kommande år. Om omfattningen av handel med värdepapper är mycket omfattande i fråga om omsättning, omsättningshastighet och antal transaktioner, så kan det vara så att aktierna i stället ska klassificeras som lagertillgångar vilket innebär en annan skattemässig hantering. Du kan läsa mer om gränsdragningen mellan lagertillgångar och kapitaltillgångar via länken nedan.
Förlust på aktier eller andelar i onoterade företag (näringsbetingade andelar) är vanligtivs inte skattemässigt avdragsgill och du ska i så fall inte redovisa något belopp här. Du kan läsa mer om detta om du klickar på länken i hjälptexten för rad 4.5 b ovan.
Förlust som uppkommer vid försäljning av kapitalplaceringsaktier (vanligtvis marknadsnoterade aktier) får endast dras av med så stor del av förlusten som motsvaras av vinster på kapitalplaceringsaktier. Om förlusterna är större än vinsterna, så hamnar mellanskillnaden i den s.k. aktiefållan och får i stället dras av mot vinster kommande år. Om omfattningen av handel med värdepapper är mycket omfattande i fråga om omsättning, omsättningshastighet och antal transaktioner, så kan det vara så att aktierna i stället ska klassificeras som lagertillgångar vilket innebär en annan skattemässig hantering. Du kan läsa mer om gränsdragningen mellan lagertillgångar och kapitaltillgångar via länken nedan.
4.9 Skattemässig justering av bokfört resultat för avskrivning på byggnader och annan fast egendom samt vid restvärdesavskrivningpå maskiner och inventarier
+
−
4.10 Skattemässig justering av bokfört resultat vid avyttring av näringsfastighet och näringsbostadsrätt
+
−
4.11 Skogs-/substansminskningsavdrag (specificeras på blankett N8)
−
4.12 Återföringar vid avyttring av fastighet, t.ex. värdeminskningsavdrag, skogsavdrag och substansminskningsavdrag
+
4.13 Andra skattemässiga justeringar av resultatet
+
−
4.14 Underskott
a)
Outnyttjat underskott från föregående år
−
Vid punkt 4.14 a tar man upp hela det underskott som finns kvar från året innan. I det underskottet ska även ingå underskott som inte dragits av tidigare på grund av tillfälliga spärrar, t.ex. koncernbidrags- och fusionsspärren. Efter att underskottet rullats in i sin helhet sker en prövning av om det kan utnyttjas. Kommer man fram till att underskottet kan utnyttjas i sin helhet fyller man inte i något i 4.14 b eller 4.14 c. Kommer man däremot fram till att underskottet inte kan utnyttjas, helt eller delvis, sker det en justering i 4.14 b eller 4.14c beroende på vad anledningen till att underskottet inte kan utnyttjas är. Läs mer vid raderna 4.14 b och 4.14 c.
Reduktion av outnyttjat underskott med hänsyn till beloppsspärr, ackord, konkurs m.m.
+
Ett outnyttjat underskott från tidigare år, d.v.s. underskottet i punkt 4.14 a, kan på grund av ägarförändringar som skett under beskattningsåret falla bort p.g.a. beloppsspärren. Beloppsspärren kan också träda in p.g.a. kvalificerad fusion och fission. Begränsningar p.g.a. av beloppsspärren gör du i ruta 4.14b.
Om en ägarförändring skett efter den 10 juni 2021 och underskottet är det övervägande skälet till att ägarförändringen skett gäller en särskild begränsningsregel. Den innebär att rätten att dra av för underskottet helt faller bort. Bedömningen av om 31underskotten har utgjort det övervägande skälet till ägarförändringen ska göras med hänsyn till omständigheterna. Om ditt företags underskott drabbas av denna spärr ska du ta upp beloppet vid punkt 4.14 b.
Om ett underskott ska reduceras p.g.a. ackord, konkurs eller skulduppgörelse i en under företagsrekonstruktion fastställd rekonstruktionsplan är det vid punkt 4.14 b du gör denna reduktion.
Reduktion av outnyttjat underskott med hänsyn till koncernbidragsspärr, fusionsspärr m.m.
+
4.14 c Reduktion p.g.a. koncernbidragssärren
Om det vid prövningen av om underskottet som rullats in i 4.14a kan utnyttjas fram kommer att det inte kan det p.g.a. koncernbidragsspärren ska den del som inte kan utnyttjas i år mot mottaget koncernbidrag tas upp vid punkt 4.14c. Beloppet man fyller i vid 4.14c ska dessutom tas upp vid punkt 1.2 (underskott) på deklarationens första sida. Där kan det beloppet dessutom behöva slås ihop med underskott i företaget som kommer fram vid punkt 4.16. Vid punkt 1.2 i Inkomstdeklaration 2 ska alltså hela underskottet redovisas, d.v.s. även den koncernbidragsspärrade delen. Vill ni hålla koll på hur stor del av underskottet är koncernbidragsspärrat kan ni fylla i det beloppet vid punkt 4.22.
Reduktion på grund av andra tillfälliga spärrar
Om det vid prövningen av om underskottet som rullats in i 4.14 a kan utnyttjas framkommer att det helt eller delvis är spärrat enligt någon annan tillfällig spärr ska även den reduktionen göras vid 4.14 c. Det gäller spärrar enligt bestämmelserna om verksamhetsavyttring, om partiella fissioner samt om kvalificerade fusioner och fissioner. Om det finns en sådan tillfällig spärr ska du alltid reducera underskottet vid 4.14 c under spärrtiden med den del av underskottet som omfattas av spärren. Orsaken till det är att du under spärrtiden inte kan kvitta underskott som omfattas av en sådan spärr mot ett överskott. Precis som vid koncernbidragsspärren så ska beloppet man fyller i vid 4.14 c dessutom tas upp vid punkt 1.2 (underskott) på deklarationens första sida. Vill ni hålla koll på hur stor del av underskottet som är spärrat enligt någon av dessa regler kan ni även fylla i beloppet vid punkt 4.22.
Årets begärda och tidigare års medgivna värdeminskningsavdrag som finns vid beskattningsårets utgång avseende byggnader
4.18
Årets begärda och tidigare års medgivna värdeminskningsavdrag som finns vid beskattningsårets utgång avseende markanläggningar
4.19
Vid restvärdesavskrivning: återförda belopp för av- och nedskrivning, försäljning, utrangering
4.20
Lån från aktieägare (fysisk person) vid beskattningsårets utgång
I bokföringen har ni på konto 2393 eller konto 2893 ”lån från närstående personer” redovisat ett belopp om
[belopp]. Sätt en bock i rutan för att bekräfta att beloppet avser skuld till en aktieägare som är en fysisk person, eller för att ändra/stryka beloppet manuellt.
Har bolaget lånat pengar av aktieägare som är en fysisk person? I så fall ska bolagets skuld till ägaren redovisas här.
4.21
Pensionskostnader (som ingår i p.3.8)
Ni har bokfört pensionskostnader om sammanlagt [belopp] netto. I beloppet ingår samtliga kostnader som bokförts på konton som börjar på 74xx.
Vid rad 4.21 ska företagets samtliga pensionskostnader förutom särskild löneskatt på pensionskostnader redovisas. Markera med en bock för att bekräfta beloppet eller för att ändra beloppet manuellt.
Har ni haft kostnader för avsättning eller utbetalning av pension? Här redovisar ni företagets samtliga pensionskostnader förutom särskild löneskatt på pensionskostnader. Glöm inte att redovisa underlag för särskild löneskatt på INK2
4.22
Koncernbidragsspärrat och fusionsspärrat underskott m.m. (frivillig uppgift)
INK2
Underlag för inkomstskatt
1.1
Överskot av näringsverksamhet
1.2
Underskott av näringsverksamhet
Underlag för riskskatt
1.3
Kreditinstituts underlag för riskskatt
Underlag för särskild löneskatt
1.4
Underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader
Ett underlag om [belopp] har beräknats genom att dividera bokförda kostnader för särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP) med skattesatsen 24,26 %.. Sätt en bock i rutan för att bekräfta beloppet eller för att ändra beloppet manuellt.
Du kan läsa mer om hur underlag för SLP ska beräknas via länken nedan
Här ska du redovisa underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader (SLP). Det handlar exempelvis om premier för tjänstepensionsförsäkring till anställda.
Du kan läsa mer om hur underlag för SLP ska beräknas via länken nedan
Negativt underlag för särskild löneskatt på pensionskostnader
Underlag för avkastningsskatt
1.6 a
Försäkringsföretag m.fl. samt avsatt till pensioner 15 %
Ett underlag om [belopp] har beräknats genom att dividera bokförda kostnader för avkastningsskatt (konto 7551) med skattesatsen 15 %. Sätt en bock i rutan för att bekräfta beloppet eller för att ändra beloppet manuellt.
Du kan läsa mer om hur underlag för avkastningsskatt ska beräknas via länken nedan
Vid den här punkten ska underlag som ska beskattas med 15 % avkastningsskatt tas upp. Det gäller t.ex. arbetsgivare som med avdragsrätt gjort en avsättning enligt tryggandelagen. Underlaget avseende utländska pensionsförsäkringar ska dock tas upp vid punkt 1.6 b.
Ett underlag om [belopp] har beräknats genom att dividera bokförda kostnader för avkastningsskatt (konto 7552) med skattesatsen 15 %. Sätt en bock i rutan för att bekräfta beloppet eller för att ändra beloppet manuellt.
Du kan läsa mer om hur underlag för avkastningsskatt ska beräknas via länken nedan
Här deklarerar du företagets underlag för avkastningsskatt på utländska pensionsförsäkringar. Här ska även den som innehar ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte bedrivs från fast driftsställe i Sverige redovisa underlag för avkastningsskatt avseende avtalet, under förutsättning att avtalet är jämförbart med en pensionsförsäkring. Skatt ska betalas med 15 % av det skatteunderlaget.
Ett underlag om [belopp] har beräknats genom att dividera bokförda kostnader för avkastningsskatt (konto 7554) med skattesatsen 30 %. Sätt en bock i rutan för att bekräfta beloppet eller för att ändra beloppet manuellt.
Du kan läsa mer om hur underlag för avkastningsskatt på utländsk kapitalförsäkring ska beräknas via länken nedan
Här deklarerar du företagets underlag för avkastningsskatt på utländska kapitalförsäkringar. Här ska även den som under beskattningsåret innehaft ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte bedrivs från fast driftsställe i Sverige redovisa underlag för avkastningsskatt avseende avtalet, under förutsättning att avtalet är jämförbart med en kapitalförsäkring. Skatt ska betalas med 30 % av skatteunderlaget.