Enskild firma eller aktiebolag? Trots att enskild firma ofta innebär både lägre skatt och mindre administration väljer nästan hälften av alla nya företagare att starta aktiebolag.
Varför har det blivit så? Och är AB verkligen det bästa alternativet när småföretagaren ska välja företagsform?
Under de senaste 15 åren har andelen nystartade aktiebolag ökat markant, samtidigt som enskild firma tappat mark. Men för många som främst vill försörja sig själva genom personlig tjänsteförsäljning kan enskild firma fortfarande vara det smartaste valet.
Syftet med denna artikel är inte att ifrågasätta aktiebolag som val av företagsform – jag har själv valt att driva min rådgivningsverksamhet i aktiebolag. Snarare vill jag nyansera den ensidiga bild som oftast framställs, där aktiebolag ses som det självklara valet. Jag kommer därför att gå igenom vanliga argument för AB – och bemöta dem. Det är i slutändan upp till dig att avgöra vad som passar bäst i din situation.
Dela gärna med dig av egna erfarenheter och tankar!
”Aktiebolag är det skattemässigt bättre alternativet”
Låt oss anta att företaget har en vinst före egna löneuttag på 500 000 kr och att du som ägare vill få ut så mycket som möjligt av denna vinst. En person som är bosatt i Borås och befinner sig mitt i livet (undertecknad) får behålla 322 483 kr som enskild näringsidkare efter att alla skatter och avgifter är betalda. Som ägare till ett aktiebolag blir behållningen 302 171 kr, alltså drygt 20 000 kr mindre per år.
Faktum är att du behöver ha en vinst på ca 930 000 kr per år före eget löneuttag, innan det blir förmånligare med aktiebolag (då har jag räknat på att lön tas ut upp till gränsen för statlig skatt och att resterande del tas ut som utdelning med 20 % skatt).
Jag vågar påstå att många som startar företag inte har några förväntningar eller ambitioner om att i närtid komma upp i vinster på över 900 000 kr före löneuttag.
”Med enskild firma får jag betala skatt på vinsten även om jag inte tar ut några pengar. Så är det inte i AB.”
Detta är delvis sant. Den som väljer att inte ta ut hela vinsten ur sin enskilda näringsverksamhet kan dock flytta en del av beskattningen till inkomstslaget kapital (räntefördelning) eller sätta av delar av vinsten till expansionsfond och därför endast betala 20,6 % i skatt på samma sätt som i ett aktiebolag. I praktiken finns det därför goda möjligheter att genom enkel skatteplanering åstadkomma samma effekt som i ett aktiebolag.
”I AB är skattereglerna mer gynnsamma gällande möjligheterna till skattefria förmåner”
Det stämmer att en enskild näringsidkare inte kan göra avdrag för exempelvis friskvård för sig själv på samma sätt som en ägare i ett aktiebolag. Det handlar dock om skatteeffekten på 5 000 kr som går förlorad, alltså cirka hälften, 2 500 kr per år. Och nej julbordet tillsammans med familjemedlemmar eller julgåva till dig själv som ägare kan du inte heller dra av i den enskilda firman. Men det handlar i sammanhanget om småpengar.
”Det är tryggare med aktiebolag eftersom jag inte är personligen ansvarig om det skulle gå åt skogen. Som enskild näringsidkare riskerar jag personlig konkurs.”
Det är förvisso sant att det finns ett skydd i aktiebolag som saknas för den som driver enskild firma. Men detta skydd kan i praktiken vara en falsk trygghet. Även styrelseledamot i ett aktiebolag riskerar att hållas personligen betalningsansvarig för skulder från tidpunkten som det finns anledning att misstänka kapitalbrist om inte rätt formella åtgärder vidtas (kontrollbalansräkning och kontrollstämma). I fråga om skatter och avgifter som inte kan betalas i tid så kan ett personligt betalningsansvar aktualiseras i ett ännu tidigare skede.
Om aktiebolaget behöver ta lån så är det dessutom vanligt att långivaren kräver att styrelseledamot eller aktieägare går i personlig borgen för lånebeloppet.
För företag som säljer personliga tjänster med begränsat ekonomiskt ansvar eller företag som inte gör några större investeringar eller binder upp sig i långa kontrakt, så är skyddet som aktiebolagsformen ger inte något som bör vara avgörande för val av företagsform.
”Risken för att blanda företagets ekonomi med min privatekonomi är större om jag väljer enskild firma”
Min erfarenhet efter 18 år på Skatteverket är att en del som startar enskild firma tror att det är hur mycket pengar som de tar ut från företaget som avgör hur mycket skatt man betalar. Många är vana vid att man som anställd skattar på den lön man får och så utgår man från att samma sak gäller i företaget. Har man bara med sig att skatt och avgifter i en enskild firma beräknas utifrån skillnaden mellan vad du säljer och vad du köper i företaget och inte vad du som ägare tar ut, så är detta inga problem. Se till att ordna ett separat bankkonto för ditt företag som du använder för inbetalningar och utbetalningar som hör till företaget. Om du tar ut pengar från företagskontot för att användas av dig privat eller om du betalar privata utgifter från företagskontot, så ska detta bokföras som ett uttag. Samma princip gäller i ett aktiebolag, även om det då ofta bokförs som lön. Det bästa skyddet är att du redan när du startar din verksamhet har en god uppfattning om hur stor del av det som du säljer som finns kvar till dig när skatter och avgifter är betalda. Använd Skattotekets skattekalkylkator så får du direkt koll på läget.
Något som inte nämns lika ofta är att konsekvenserna av att blanda samman företagets ekonomi med din privata ekonomi kan bli betydligt mer allvarliga när det handlar om aktiebolag. Det finns nämligen en risk att pengar som du för ut från företaget utan att redovisa detta som lön, anses vara förbjudet lån enligt aktiebolagslagen. Detta är olagligt och kan leda till att du beskattas och får betala skattetillägg och, i undantagsfall, till böter eller fängelse. Jag har även erfarenhet av de allvarliga konsekvenser som kan uppstå till följd av att ägare till aktiebolag inte förstår skillnaden mellan aktieägarlån och aktieägartillskott. Denna problematik saknas i den enskilda firman.
”Det kostar bara 25 000 kr att starta ett aktiebolag, så det finns inte någon anledning att välja något annat än AB”
Om det krävs 25 000 eller 50 000 kr i investering bör inte vara avgörande för val av företagsform. Har man inte möjlighet att satsa dessa belopp, så kanske man inte ska starta något företag överhuvudtaget eftersom det alltid kommer att vara förenat med viss risk att driva näringsverksamhet. Med detta sagt så är utgiften för att starta enskild näringsverksamhet 0 kr.
”Min ambition är att växa på sikt så det är lika bra att välja aktiebolag direkt”
Ett fullt rimligt argument. Skattereglerna är dock utformade på ett sådant sätt att det är enkelt att ombilda verksamheten till aktiebolag den dagen då aktiebolagsformen bedöms vara mer lämplig för den fortsatta driften. Genom att överlåta tillgångarna i den enskilda firman till ett aktiebolag för pris som motsvarar bokförda värden, så leder inte ombildningen till några skattemässiga konsekvenser. Aktiebolaget tar helt enkelt vid och den enskilda verksamheten kan avslutas.
”Det upplevs mer seriöst med AB än att behöva skylta med mitt eget personnummer på fakturor och liknande.”
Detta och liknande argument tror jag kanske är de enskilt vanligaste till att många i slutändan väljer aktiebolag före enskild näringsverksamhet. Kanske är det så att enskild näringsverksamhet associeras med mindre verksamheter, lite av hobbykaraktär medan aktiebolag förknippas med en mer seriös satsning. Om bank, presumtiva kunder eller leverantörer inte upplever att enskild näringsverksamhet är lika seriöst som aktiebolag, så är det naturligtvis en mycket rimlig anledning att välja aktiebolag. Det är dock olyckligt att det förhåller sig på detta sätt.
Det finns inte längre något rationellt skäl för denna uppfattning. Förr i tiden krävdes i aktiebolag 100 000 kr i aktiekapital samtidigt som det var lagkrav på att bolagets räkenskaper och styrelsens arbete skulle granskas av en godkänd eller auktoriserad revisor.
Numera räcker det med ett aktiekapital på 25 000 kr och kravet på revisor för mindre aktiebolag försvann för 15 år sedan. Kravet på att aktiebolag ska lämna årsredovisning finns visserligen kvar, men eftersom Bolagsverket i praktiken inte granskar innehållet i årsredovisningen, så saknas giltiga skäl för att påstå att aktiebolag skulle vara mer seriöst än enskild näringsverksamhet eller någon annan företagsform.
I sammanhanget vill jag även lyfta fram det enorma samhällsproblem som det innebär att aktiebolag används som brottsverktyg. Personer med kriminellt syfte utnyttjar systematiskt att det är aktiebolaget och inte personerna bakom som är registrerade för F-skatt, moms och arbetsgivaravgifter. Genom att förvärva befintliga bolag, så är det svårt för myndigheter och företag att veta vilka som är de verkliga personerna bakom företaget. I en enskild firma är detta inte ett problem på samma sätt det är ägaren personligen som registreras.
Jag vill inte förmedla bilden av att det är fel med aktiebolag som företagsform, men att generellt påstå att aktiebolag skulle vara mer seriöst än enskild näringsverksamhet är helt enkelt inte seriöst.
Avslutande tankar
Att driva företag handlar om mer än bara skatter och juridik – det handlar om frihet, ansvar och om att göra val som passar just din situation.
Mitt mål med den här artikeln har varit att bredda perspektivet och visa att enskild näringsverksamhet ofta underskattas – särskilt för småskaliga verksamheter.
Det finns inget självklart svar som gäller för alla. Men innan du bestämmer dig för att starta aktiebolag – fundera på vad du faktiskt behöver. Är det verkliga behov, eller handlar det om förväntningar från omgivningen?
👉 Vill du se hur mycket skatt du betalar som enskild näringsidkare?
Testa gärna vår kostnadsfria tjänst “Räkna ut din skatt 2025” – Ange din kommun, din ålder och uppskatta sedan vinsten så får du svart på vitt hur mycket du ska betala i skatt.
Har du frågor om vilken företagsform som passar bäst i just din situation, eller funderar du på att ombilda till aktiebolag?
Tveka inte att höra av dig – jag hjälper dig gärna.