K10

Skicka in K10 idag!

Klicka på filmen så visar vi hur du snabbt, enkelt och tryggt upprättar och skickar in en komplett K10-blankett till Skatteverket. Verktyget har fullt stöd för beräkning, redovisning och hantering av:

• gränsbelopp och utdelningsutrymme
• löneunderlag
• utdelning
• aktieförsäljning
• arv eller gåva av aktier
• nedladdning av K10 för inlämning på papper
• filöverföring av K10 direkt till Skatteverket

Ska jag lämna blankett K10?

Skatteverket rekommenderar att alla som äger kvalificerade aktier i ett fåmansföretag lämnar redovisning blankett K10 tillsammans med sin inkomstdeklaration varje år.

Det är inte något absolut krav på att lämna blankett K10 om du inte fått utdelning eller sålt aktier , men risken ökar då väsentligt för att det blir fel i framtiden. Detta beror på att du varje år får beräkna ett så kallat gränsbelopp för dina aktier. Att rätta upp gränsbeloppet i efterhand är möjligt men kan vara omständligt och riskerar att leda till framtida fel och brister.

För att undvika brister rekommenderar vi därför att du lämnar redovisning på blankett K10 varje år.

K10 endast för kvalificerade aktier 

Det är bara den som äger kvalificerade aktier som ska lämna redovisning på blankett K10. Om du äger onoterade aktier som inte är kvalificerade, så ska utdelning, vinst och förlust i stället deklareras på blankett K12.

För att dina aktier ska anses kvalificerade vid årets deklaration krävs att att du eller någon närstående till dig någon gång under åren 2019 – 2024 har varit verksam i betydande omfattning i företaget eller i ett fåmansföretag som direkt eller indirekt ägs av företaget som du äger aktier i.

Med verksam i betydande omfattning menas i praktiken att man gjort arbetsinsatser som har haft väsentlig betydelse för att skapa vinst eller värde i företaget.

I mindre företag med ett fåtal ägare där samtliga ägare arbetar aktivt i företaget, så kommer troligtvis samtliga ägare att bedömas som verksamma i betydande omfattning. Detta gäller särskilt i företag där vinstskapandet beror på ägarnas arbetsinsatser.

Varje år lämnas det in ca 600 000 K10-blanketter till Skatteverket.

 Gränsbelopp och utdelningsutrymme

Begreppen Gränsbelopp och utdelningsutrymme är centrala inom det s.k. 3:12-regelverket.

Anledningen är att det är storleken på gränsbeloppet eller utdelningsutrymmet som avgör hur mycket skatt som tas ut på aktieutdelning eller vinst vid en aktieförsäljning.

På utdelning eller vinst som är lägre än gränsbeloppet, så beskattas man som ägare med 20 % skatt. Utdelning eller vinst som överstiger gränsbeloppet beskattas som inkomst av tjänst, alltså på ungefär samma sätt som löneinkomst, men med den skillnaden att denna inkomst inte påverkar din framtida pension.

Eftersom skatten i de allra flesta fall är högre i inkomstslaget tjänst, så är det en fördel med ett så högt gränsbelopp som möjligt. Den del av gränsbeloppet som inte utnyttjas ett år, t.ex. på grund av att företaget inte lämnat någon utdelning, sparas och får läggas till vid beräkningen av gränsbeloppet efterföljande år. Den som inte lyfter någon utdelning under ett antal år kan alltså bygga upp ett betydande gränsbelopp/utdelningsutrymme över tid.

Två sätt att beräkna gränsbeloppet – förenklingsregeln och huvudregeln

Förenklingsregeln är som namnet antyder jämförelsevis enkel att använda. Årets gränsbelopp beräknas schablonmässigt till 204 325 kr (år 2024) och fördelas på samtliga aktier i företaget. Äger du alla aktier så blir ditt gränsbelopp enligt förenklingsregeln alltså 204 325 kr. 

Om man äger kvalificerade aktier i flera fåmansföretag, så får man endast använda förenklingsregeln för beräkning av gränsbelopp för aktierna i ett av företagen. 

Huvudregeln är lite mer komplicerad och innebär att gränsbeloppet består av två delar. Den första delen beräknas genom att multiplicera omkostnadsbeloppet för aktierna med 11,62%.  Den andra delen kallas lönebaserat utrymme och beräknas som en procentuell andel på lönekostnaderna i företaget och dotterföretag. 

Ju högre lönekostnader desto högre gränsbelopp. 

Två krav ska vara uppfyllda för att du ska få beräkna det lönebaserade utrymme. Det första kravet, ägarandelskravet, innebär att du måste äga aktier som motsvarar minst 4 % av kapitalet i företaget. 

Det andra kravet, lönekravet, innebär att du eller närstående till dig året före inkomståret (alltså 2023) måste ha tagit ut lön på minst 445 800 kr + 5 procent av de totala lönerna som utbetalades i företaget och/eller i dotterföretag under 2023. Om du är den enda som tagit ut lön från företaget under 2023, så måste din lön under 2023 ha uppgåt till minst 469 264 kr för att du ska få beräkna lönebaserat utrymme. 

Den som uppfyller de bägge kraven för att få beräkna lönebaserat utrymme, tjänar i regel på detta jämfört med förenklingsregeln. 

I K10-verktyget beräknas ditt gränsbelopp atuomatiskt enligt den metod som ger det högsta gränsbeloppet för aktierna. 

I de fall man indirekt ägt aktier i dotterföretag som inte varit helägda eller om man året före inkomståret köpte eller fick aktier i företaget, så kan det vara lite knepigt att beräkna det lönebaserade utrymmet. Se våra korta filmer med exempel på hur löneunderlaget ska beräknas i dessa situationer.